The testament to five sons
Printed page 83
PDF page 91 · Calmar, 1836
Page 83, passage p083-s001
Roubles), and with the most exact inquiry it was not possible to discover to whom I ought to devote my gratitude for this gift, which, in the measure that it considerably increased my cash, increased my sense of loss and the loss of intercourse with, in short, the noblest people in the world.
Rubler) och med nogaste forskning var icke möjligt utröna, åt hvilka jag borde egna min tacksamhet för denna gåfva, som, i den mån hon ansenligt ökade min kassa, ökade saknaden och förlusten af umgänge med, kort sagdt, de ädlaste menniskor i verlden.
Page 83, passage p083-s002
This sacrifice was nevertheless compelled in order to satisfy my ever-increasing longing to see again Sweden, so dear to me above all, where I arrived in the month of June 1787.
Denna uppoffring var dock aftvungen för att tillfridsställa min alltid stigande trängtan att få återse det för mig, framför allt, så kära Sverige, hvarest jag inträffade i Juni månad 1787.
Page 83, passage p083-s003
My stay in Russia, occasioned by compelling circumstances, could not have had as its object the gathering of information about a country where, as a military man, I remained only a few miles within the border; when in addition I received my station in Estonia and associated daily with Germans, it follows that concerning the Russian nation I must lack all knowledge other than what I happened to be able to gather through conversation.
Mitt vistande i Ryssland, föranledt af tvingande omständigheter, kunde ej hafva till föremål att samla upplysning om ett land, der jag såsom militär stadnade endast några mil inom gränsen; när jag dertill fick min station i Estland och dagligen umgicks med Tyskar, så följer deraf, att jag om den Ryska nationen måste sakna all annan kännedom, än hvad jag händelsevis genom samtal kunnat inhemta.
Page 83, passage p083-s004
Among the military there prevailed at that time a grovelling subordination from the General down to the corporal.
Bland militären herskade den tiden en krypande subordination ifrån Generalen ända ned till korpralen.
Page 83, passage p083-s005
No officer enjoyed public esteem until he wore a waistcoat with galloon, that is: was a Major.
Ingen officer åtnjöt anseende i det allmänna förr än han bar en väst med galoner, det är: var Major.
Page 83, passage p083-s006
The holders of this rank, as well as of higher rank, treated all
Innehafvarne af så väl denna, som högre rang, behandlade alla