The testament to five sons
Printed page 81
PDF page 89 · Calmar, 1836
Page 81, passage p081-s001
on his considerable debt, awaiting in other respects the creditors' patience and forbearance, as well as a coming day when the father-in-law might have changed his way of thinking.
å sin betydliga skuld, afbidande i öfrigt borgenärernes tålamod och skonsamhet äfvensom en kommande dag, då svärfadren torde hafva ändrat tänkesätt.
Page 81, passage p081-s002
That this rupture would injuriously affect my situation was all the more certain, since I existed only through my benefactor, whose house was indeed as open to me as before and whose friendly treatment could never cease, but this circumstance was nevertheless no secure foundation upon which I could safely erect any edifice for the future.
Att denna brytning skulle menligt inverka på min ställning var desto vissare, enär jag existerade endast genom min välgörare, hvars hus väl var för mig lika öppet och hvars vänskapsfulla bemötande aldrig kunde upphöra, men detta förhållande var dock icke någon säker grundval, hvarpå jag kunde med trygghet uppresa någon framtidsbyggnad.
Page 81, passage p081-s003
I therefore resolved to submit a humble petition for the restoration of my Swedish civic rights, and in this matter I addressed myself directly to the aforementioned Lord Governor-General, who had already promised to favour the petition in such a way that I could entertain hopes of the best success.
Alltså beslöt jag att ingå med underdånig ansökning om återfående af min Svenska Borgarerätt, och i denna angelägenhet adresserade jag mig direkte till förenämnde herr Öfverståthållare, som redan hade lofvat så gynna ansökningen, att jag kunde göra mig hopp om bästa framgång.
Page 81, passage p081-s004
While awaiting it, I often had the pleasure of visiting the town in my benefactor's company, and at times horses were given me to travel alone.
Under afvaktan af densamma hade jag ofta det nöjet att i min välgörares sällskap besöka staden, och stundom lemnades mig hästar att resa ensam.
Page 81, passage p081-s005
I thereby had occasion often to sit at the boston table, where my luck never deserted me, but rather increased with every day.
Jag hade såmedelst tillfälle att ofta sitta vid bostonbordet, hvarest min lycka aldrig öfvergaf mig, utan snarare med hvar dag ökades.
Page 81, passage p081-s006
My heartfelt longing for the fatherland
Min innerliga längtan till fäderneslandet