The testament to five sons

Printed page 58

PDF page 66 · Calmar, 1836

Page 58, passage p058-s001

English

peared and heard the confirmation of the regimental court-martial's sentence that I was to be shot by firing squad.

Svenska

ställde mig och afhörde stadfästelse å regements-krigsrättens dom, att jag skulle arkebuseras.

Page 58, passage p058-s002

English

After the sentence was read aloud, the presiding officer began to preach anew; but as I believed I had already heard as much as I ought, I made for the door.

Svenska

Efter domens uppläsande började preses å nyo predika; men som jag trodde mig redan hafva hört så mycket jag borde, strök jag på foten.

Page 58, passage p058-s003

English

I was, however, prevented from withdrawing until I had heard the chairman's last words: “Now you go to the King.” I bowed and withdrew.

Svenska

Dock hindrades jag från att afträda, intill dess jag afhört ordförandens sista ord: ”Nu går ni till Konungen.” Jag bugade samt afträdde.

Page 58, passage p058-s004

English

Again several weeks passed before I obtained this judgment, so that with it I might fall down before the throne, but after the lapse of the said time I ventured to do so, though with heartfelt self-reproach for how ungratefully I had behaved toward the King, notwithstanding his great and many tokens of undeserved grace.

Svenska

Åter förflöto några veckor innan jag bekom detta utslag, för att kunna med detsamma nedfalla vid thronen, men efter förloppet af nämnde tid, vågade jag göra det, likväl med innerlig förebråelse, huru otacksamt jag uppfört mig emot Konungen, oaktadt hans stora och många vedermälen af oförtjent nåd.

Page 58, passage p058-s005

English

I acknowledged my unworthiness ever to hold an office in the service of the fatherland, in particular to pursue the soldier's career; but I petitioned—not for a life that was protected by the King's safe-conduct—but for that which was dearer to me still—for the happiness of being counted among the King's subjects.

Svenska

Jag erkände min ovärdighet att någonsin bekläda ett embete i fäderneslandets tjenst, i synnerhet att fullfölja krigarens bana; men jag anhöll — icke om ett lif, som genom Konungens lejd vore skyddadt — utan om det, som var mig ännu kärare — om den lyckan, att få vara räknad bland Konungens undersåtare.

Page 58, passage p058-s006

English

This petition was submitted in due form, but a longer time passed without

Svenska

Denna böneskrift inlemnades i behörig ordning, men en längre tid passerade, utan