The testament to five sons
Printed page 137
PDF page 145 · Calmar, 1836
Page 137, passage p137-s001
battlefield.
slagfältet.
Page 137, passage p137-s002
In truth, if anyone should ask how this came about, I could give no other answer to it than: The same One who went before the children of Israel in the struggle has also gone before us.
I sanning, om någon skulle fråga huru detta tillgått, kunde jag derå ej lemna annat svar än: Densamme, som gick framför Israëls barn i striden, har äfven gått framför oss.
Page 137, passage p137-s003
A favorable event had brought us to a place inhabited by several citizens of the so-called better class, into whose houses we gained admission.
En gynnande händelse hade fört oss på en ort, bebodd af flere s. k. bättre klassens medborgare, i hvilkas hus vi vunno inträde.
Page 137, passage p137-s004
These friends of humanity were moreover pleased in several ways, if not entirely to supply our wants, at least many a time considerably to lighten them, and I am obliged to preserve them all in grateful memory.
Dessa menniskovänner behagade dessutom på flere sätt, om icke alldeles fylla våra behofver, åtminstone mången gång betydligt lätta dem, och jag är förpligtad att i tacksamt minne bevara dem alla.
Page 137, passage p137-s005
I cannot, however, avoid distinguishing particularly among them one person who, in generosity and munificence, in friendship and sympathy, is worthy of his forefathers’ name and acts as they did.
Jag kan dock icke undgå att ibland dem särdeles utmärka en person, hvilken i ädelmod och frikostighet, i vänskap och deltagande, är värdig sina förfäders namn, och handlar som de.
Page 137, passage p137-s006
Never can I kindle upon the altar of gratitude an incense so flaming as this benefactor deserves.
Aldrig förmår jag på tacksamhetens altare tända ett rökverk så lågande, som denne välgörare förtjenar.
Page 137, passage p137-s007
O! may he therefore reap the highest reward in the consciousness of his noble manner of acting, and otherwise be assured that, until my eyes are forever closed, I shall daily behold before me his image as an ornament of humanity.
O! måtte han derföre skörda den yppersta lönen i medvetandet af sitt ädla handlingssätt, och i öfrigt vara förvissad att, intill dess mina ögon varda för alltid tillslutne, skall jag framför mig dagligen skåda hans bild såsom mensklighetens prydnad.